Och åter tusen tack för i lördags kära idyllare!
Nu drar vi vidare mot andra jaktmarker och lämnar därmed Resturang Landet, men misströsta icke, vi kommer tillbaka, snart och mycket mycket mer…

Bildbevis för den mest spektakulära hiphopkvällen nånsin kommer inom kort…

Våren är kommen, halleluja! Detta faktum gör att det rinner till lite varstans som sig bör och vad annars att göra än att bege sig till Landet, till Klubb Idyll som äntligen äntligen är tillbaka efter snart två månader av torka. Men vi vet att ni har härdat ut, letat efter minsta lilla vårtecken, låtsas som att mars faktiskt är en vårmånad och stått ut på alla möjliga sätt, men väntan är slut kära vänner.
LÖRDAGEN DEN 18 APRIL närmar sig med stormsteg, fest annalkas!

Som sagt, det är vår och vad bättre att göra än att gå på Klubb Idyll Tema HipHop?



För att göra kvällen minst sagt minnesvärd finns Korv me brö-crew (Gbg) på plats redan från det att vi slår upp portarna för att bjuda på en show i Old School hiphopens tecken och självklart landa i Breakingen.
Alla tre medlemmarna (Bgirl Lupita, Bgirl Dragana & Bver Bike) kommer ifrån Gbg och har vigt sitt liv åt den ädla konsten Breaking.
På dansskolan kommer vi att få lära oss de hetaste movesen för att kunna få fet flow på dansgolvet under kvällen, så ta på dig jympisarna och kom kom kom i tid!
Gratis som alltid innan kl. 21. Det ska ju vara gratis att ha kul.



För att sedan få dig att rock the beat so to speak kommer dj Pussy Pop, aka dj fp att framföra, ja, hiphop. Ni kan vänta er en hel del dängor. Mycket attityd, mycket miner samt dans med händerna i luften. Mycket häng och en viss förväntan finns om allsång. Ok?



Sedan har vi dj Tex Mex Booty, vad kan vi säga som inte namnet redan säger? Hiphop. 90-talshiphop. Med inslag av lite modernt.
Med Bootys egna ord: ”You’re gonna love it”.
Mer händer i luften, mer skakningar av nederdelar. Mer av allt helt enkelt.

Vi kommer som sagt att gemensamt skapa homohop på vårt idylliska vis, det vill säga det som händer när a bunch of queerosexual homos lyssnar till hiphop tillsammans och dansar till det.

Lördagen den 18 april alltså.
Kl. 19-01.
Inträde 20 kr (30 kr för ickeidyllmedlemmar).
T-telefonplan, Landet.

I samarbete med ABF.

I vårt fina nyhetsbrev och på bloggen har vi skrivit att biljetter snart går att inhandlas till den fantastiska Fulfesten den 11 april.
Självklart går biljetterna att köpas redan nu, så tveka icke, ut i vårsolen och försäkra dig om en biljett!

Kära ni, i väntan på nästa Klubb Idyll (inte att förglömma, den 18:e april, mer info inom kortkort) tänker Idyllen gästa två av våra bästisars syndfulla svullande i queerfeministisk kultur. Vi föreslår att ni glömmer allt vad ägg, godis och jesus heter, och gör detsamma.

Först ut är Ovetenskapsakademins preimär av Queers Beers and Rears.

Det kommer att bli en kväll för alla med hjärtat på rätt plats, sexualiteter, kön, genus och allt annat som skaver normen på fel.
OVA ska fira skärtorsdagen som du aldrig tidigare gjort det; med vänner, aktivister, dropouts, misfits och allehanda otuktiga och av samhället oönskade element till musik som letats fram ur C och E´s avgrundsdjupa queerpunkmörker till skivsamlingar.Gå, stöd revolutionen, fira synden och blasfemin på den heligaste av helger.

Torsdag 9 april, kl. 19-01 på Judy’s, Närkesgatan.
Valfritt inträde någonstans mellan 10 - 50 kr.

Nr. 2 i viktigheter att inte missa denna vecka är när Ful bjuder in till eufori i Rinkebys Folkets hus på självast påskafton 11 april. Fulfest!

Maj Gadd, vilket program de satt ihop, de där fulingarna. Kom, fira queerfeministisk kultur, stötta det fantastiska kulturnäste som Ful utgör, och dansa natten lång till arabisk hip hop, göteborgsk poesi, dansktysk tomboytronica, stockhålmsk queerpop å massa massa mer.

Plats: Rinkeby Folkets hus (t-bana Rinkeby)
Tid: 20.00-02.00
Biljetterna kostar 100 kr (120 kr i dörren) och kan köpas NU NU NU på Hallongrottan (Bergsundsgatan 25), Copacabana (Hornstulls strand 3) och Café Edenborg (Stora Nygatan 35).
Du måste anmäla dig och köpa i förväg (maila namn och personnummer till fest@tidskriftenful.se). Biljettantalet är begränsat. Skynda fynda!

För trettonde gången arrangerar Stockholms universitets studentkår Tema Genus tillsammans med engagerade studenter. Fokus 2009 är film i genusperspektiv. Tema Genus pågår mellan 30 mars och 1 april i Allhuset på campus Frescati.

Idyll är glada över att medverka under tisdagen med programpunkter.

31 mars, kl. 15.15-16.45


Efter festivalens visning av Kill Bill (13.00-15.00) blir det workshop i FanFicition. Queera läckage, subtext och fanfiction, kärt barn har många namn. Efter en introduktion till fanfiction-universumet använder vi Kill Bill: Vol 1 som inspiration för att tillsammans göra andra tolkningar och konstruera nya berättelser. Workshopen utgår från frågeställningen om vad som händer när vi lämnar manuset bakom och låter vår kreativitet, nyfikenhet och fantasi flöda fritt.

31 mars, kl. 18.45-19.30


Efter festivalens visning av Orlando (kl 17.00-18.30) bjuder vi på en föreläsning om Sally Potters och Tilda Swintons filmiska översättning av den litterära förkroppslingen av androgynitet. Vissa kanske skulle säga att de kidnappar Virginia Woolfs älskade berättelse. I föreläsningen undersöker vi relationen mellan verklighet och fiktion, mellan boken och filmen, och mellan identitet, sexualitet och kontext.

Hela festivalen har fri entré, och alla är välkomna.
För mer information och detaljprogram, se www.sus.su.se/genus

Text och foto: Hanna Wildow
Artikeln publicerades i Fria Tidningen den 14 februari

- Vad är det för fel på dig då?
En solbränd man med glänsande vita tänder tittar leende, men frågande, på Ulf.
- Får jag ställa en fråga?, undrar Ulf och trycker en mikrofon i ansiktet på mannen.
- Vad tycker du är queerfeminismens viktigaste fråga 2009?

Jag befinner mig tillsammans med Ulf och Ulf i Djursholms centrum, en iskall söndagseftermiddag i slutet av januari. Vårt ärende för dagen är ett solklart uppdrag, förklarar Ulf:
- Ulf vill bidra med undsättning till de mest segregerade områdena. Djursholm har de mest ojämställda lönerna och segregationens konsekvenser är tydliga. Ulf tycker synd om dem som tvingas bo här. Ulf vill hjälpa till, genom att ta kulturen till dem här i förorten.
Ulf instämmer fruset.
- Det här är ett nödvändigt ont. Ulf’s got to do what Ulf’s got to do.
Under dagens gång intervjuas följaktligen Djursholms pälsbeklädda invånare, om sitt förhållande till kultur i allmänhet och till queerfeministisk kultur i synnerhet, och samtalen spelas in med ljudutrustning. När kulturaktionen lider mot sitt slut är Ulf och Ulf inte bara nöjda med sin undsättning till de drabbade utan har också MP3-spelaren fulladdad med material, för det kommande avsnittet av Fulradio.

När Tidskriften Ful under våren 2008 kände ett behov av att vara mer levande och kunna göra aktioner, bestämde de sig för att inta ljudets värld och skapa ett radioprogram. På så vis föddes Sveriges första, och fortfarande enda, oberoende och icke-kommersiella queerfeministiska podradioprogram.
- Vi kände att vi borde göra något nytt, något annat än bara tidskrift, förklarar Fulradios producent Malin Holgersson.
- Dessutom tyckte vi att det saknades ett kulturprogram med queer och feministisk inriktning. Svensk kulturjournalistik är alldeles för slätstruken, okritisk och mansdominerad. Det är för många som inte får vara med, kulturyttringar, konstnärer och uttryck som tigs ihjäl av den homogena mainstreamkulturen. Det ville vi ändra på.

Men varför just radio, vad kan det ge som tidskriften inte klarar av på egen hand?
- Ljud är ett så spännande medium. Det tillför enormt mycket att höra någons röst, andetag, skratt, tvekan. Tack vare ljudet kan lyssnaren på ett mer magiskt sätt följa med till platser, personer och andra världar än vad som är möjligt med text och bild på papper. Fulradio kompletterar också tidskriften. En intervju med en musiker i tidskriften kan kombineras med dens musik i radion, och ett reportage om en poet med en läsning av hens poesi. På så vis blir Fulradio en scen för olika uttryck. Vi kan ha med allt från poesi, dramatik och åsikter, till musik och ljudkonst.

Är det inte svårare rent tekniskt och produktionsmässigt att jobba med radio än med en tidskrift? Hur går det till konkret och vilken är din roll som producent?
- Det är en nackdel att tekniken kan vara lite krånglig. En måste ha inspelningsutrustning och kunna klippa och mixa i ett redigeringsprogram, vilket också kan vara mer tidskrävande än att skriva. Vi bidrar alla med ett visst antal minuter av innehåll och de medverkande levererar ett färdigt inslag till mig, som jag sedan sätter ihop till ett färdigt program med en dramaturgi som känns bra. Och så mixas det ner till en mp3-fil som vi sedan lägger ut på hemsidan. Som producent har jag helhetskollen och ansvaret för varje program, samt peppar och hjälper de andra om de behöver det. Och så gör jag själv ett eget reportage till varje program.

Visioner om något annat


Att skapa queerfeministisk radio innebär för Ful att ha siktet inställt på en annan verklighet än den rådande, att inte enbart kritisera det som de anser vara fel utan också skapa något annat.
- Vi vill putta ner Mannen från piedestalen och lyfta fram andra konstnärliga utövare, förklarar Malin.
Hon menar att det handlar om att skapa ett utrymme, en frizon för queer och feministisk kultur. Istället för att rikta strålkastaren mot det som etablissemanget gör, vill Fulradio leta i skrymslena och bereda plats för den icke-normativa kultur som annars osynliggörs eller tystas ned.
- En tillflyktsort för konstnärer som inte släpps in i mainstreamkulturen, som anses inte passa in, vara för obekväma eller för politiskt inkorrekta, förklarar hon.

I den frizon Ful skapar råder också andra normer än i samhället i stort, och med hjälp av språket utmanar de gränser för vad vi trott varit möjligt. Ett exempel på detta utmanande är att vägra tvåkönsmodellens begränsningar, genom att använda ett delvis könsneutralt språk. ”Vi vill inte tvåkönsmodellen. Vi vill nåt mer”, skriver Ful i sitt queerfeministiska manifest och låter klargöra att de både i tidskiften och radion istället för att använda sig av de könsspecifika pronomen hon och han, väljer det könsneutrala hen. Likaså har de i tal och skrift bytt ut allmänpronomet man mot en. Tidskriften Fuls chefredaktörer Helena Lindblom och Agnes Brynge förklarar:
- Vi har en tilltro till att språket kan förändra. Språket är inte bara ett verktyg för att föra fram ett budskap genom, ibland ligger budskapet i vilka ord en väljer att använda och vilken betydelse de ges.

Queerfeminismen genomsyrar också vilka inslag Fulradio väljer att sända. Samtidigt vill de skapa dynamik och lyfta in olika åsikter eller perspektiv, förklarar Malin:
- Vi har inga direkta gränser för vad som får vara med eller inte. Självklart vill vi arbeta med personer som drivs av någon slags ”fulanda” men vi välkomnar också åsikter eller perspektiv som skiljer sig från våra. Vi vill vara både fula, obekväma, skarpa och underhållande. Formmässigt kan ett inslag eller en medverkan i Fulradio vara hur experimentell eller traditionell som helst.

Vem är Fulradio då till för, vilka vill ni ska lyssna?
- Jag vill så klart att alla ska lyssna på Fulradio och ta del av fulrevolutionen! Men det innebär ju inte att alla gillar det vi gör. Jag tror att den som gillar Fulradio först och främst har ett genuint kulturintresse, samt en viss politisk medvetenhet som lutar åt ett queerperspektiv. Ett intresse för frågor som rör just feminism, genus, etnicitet och sexualitet.
Helena och Agnes instämmer, men betonar samtidigt att det finns en poäng med att inte tilltala en majoritet:
- Ful är för alla som vill läsa Ful eller lyssna på Fulradio, men vi försöker inte aktivt locka alla. Vi vill ge våra läsare och lyssnare möjligheten att få vara del av ett uttalat Vi. Därför försöker vi inte ändra vårt tilltal för att locka en bredare publik utan hoppas istället att en bredare publik ska lockas av det tilltal vi har. Skulle vi vända oss till alla så skulle vi inte vara angelägna för någon.

Ett rosa alter ego


När jag begav mig till Djursholm med Ulf och Ulf är det inte första gången jag träffar Ulf. Iklädd en uniform och hårnät, med rosafärgat ansikte och med ett bryskt ansiktsutryck, framträdde nämligen Ulf redan i första upplagan av tidskriften Ful. Efter detta mitt första möte med Ulf, återkommer hen överallt där Ful är; i tidskriften, på hemsidan, i radio och på seminarier. Alltid i en, eller flera, nya och oförutsägbara upplagor. Men alltid med samma rosafärgade ansikte och bryska ansiktsuttryck.
- Ulf är Fuls alter ego, förklarar Maya Hald, medlem i Fuls redaktion och den som oftast förkroppsligar Ulf.
- Ful har skapat Ulf för att vara mer levande och kunna göra aktioner. “En tidskrift av kött och blod” som Ulf själv skulle säga. Ulf är också humor och ett sätt att visa att vi gör “ful-journalistik”. Vi tror inte på den objektiva journalistiken, utan vi framhåller de personliga perspektiven, det finns ingen objektiv verklighet.
Förutom Ulfs lite ovanliga yttre har hen också ett tal som sticker ut, där alla U blir långa och utdragna. Maya förklarar att Ful ville skapa ett speciellt sätt att tala när Ulf skulle bli radioröst, för igenkänningen och för att skilja henom från personen som pratar. Att det blev just U som fick vara grund för Ulfs talfel var för att det är den gemensamma vokalen för Ulf och Ful.

Men varför ser Ulf ut som hen gör?
- Vi diskuterade vem Ulf skulle vara och vilka attribut som var viktiga. Vi ville ha ett antal attribut så att vem som helst enkelt kan bli Ulf, hen ska inte vara knuten till enbart en person. Då tycktes rosa vara den enda möjliga färgen. Det fina med rosa är att den är vithetens baksida, det är fult att vara skär - det avslöjar en som generad, svettig eller bränd av solen. Eftersom Ful vill ifrågasätta normen passar det bra att belysa vithetens töntighet och mindre lyckade sida.

En framtid med tid
Sedan det första avsnittet av Fulradio sändes i maj 2008 har ytterligare fyra avsnitt nått etern via Fuls hemsida. All Fuls verksamhet drivs av ett engagemang och en vilja att förändra, och även Fulradio är ett reslutat av otaliga timmar av ideellt arbete. Med hjälp av stöd från Framtidens Kultur och Kulturrådet är 2009 dock året då Fulradio ska nå nya höjder, med nya avsnitt varje månad. Det ekonomiska stödet har inte bara inneburit fler program, utan också möjligheten att kunna kombinera Fulradios icke-kommersiella oberoende med att kunna ersätta alla medverkande. För första gången kan alltså de som gör Fulradio få ett arvode för det arbete de lägger ned. Malin säger att stödet är viktigt, och hon hoppas att de även i fortsättningen kommer få ett ekonomiskt tillskott.
- En måste trots allt kunna betala hyran, konstaterar hon.
Men mest av allt hoppas Malin att framtiden kan bjuda på mer tid, för att kunna skapa, tänka och göra ett grymt program, förklarar hon. Då skulle Fulradio kunna bli ännu starkare och viktigare, resonerar hon. Med framtiden i sikte hoppas Malin också på ännu fler fans:
- Jag vill att vi får många, många lyssnare och att vi blir ännu mer synliga.

———————————————————————
Den 25:e innebär inte längre bara löning, utan också belöning i form av ett nytt 45-minuters avsnitt av Fulradio, varje gång fyllt till bredden med intervjuer, krönikor, dramatik, poesi, ljudkonst, reportage, debatt och musik. Dessutom bjuds det på lyxiga entimmes program med särskilda teman fyra gånger per år. Fulradio har också en prenumeranttjänst, genom vilken det är möjligt att få rykande färska avsnitt av Fulradio rätt ned i mailboxen.
För att lyssna: www.tidskriftenful.se

FilmFrukost på Bio Rio: FilmIdyll skakar loss
Välkommen till en frusen söndag med värme och jättemycket jättegod frukost i biomörkret. FilmFrukost den 15 mars är startskottet för arbetet med året upplaga av FilmIdyll, ett arrangemang av Föreningen Idyll och Högkvarteret, i samarbete med Bio Rio och Copacabana. Dagen bjuder på smått och gott från förr och från framtiden, med smakprov av det som varit och av det som komma skall. Film, samtal, musik, performance och konst. Och så massor av frukost, såklart.
Nu är programmet klart! Se nedan för detaljerna du måste veta.

När: 15 mars, kl 10.00-14.00
Var: Rio, Horntulls Strand 3, T-bana: Hornstull
Pris: 150 kr, inklusive frukostbuffé. 135 kr för medlemmar i Idyll och för innehavare av Högkvarterets stödhjul (allt överskott går till skapandet av Högkvarteret!)
Biljetter: Boka och köp via www.biorio.se, eller i dörren

Obs. Är du fattig? Vi behöver två volontärer som jobbar vardera två timmar. Det betyder två gratistimmar med film och häng. Hör av dig på info@klubbidyll.se

Tema: Förtäring
FilmIdyll visar film som vattnar munnen, som är svårtuggad, men ändå mör. Genomstekt men samtidigt lite blodig. FilmIdylls FilmFrukost handlar om förtäring, om att få sig en smarrig frukost samtidigt som en får njuta av fyra timmar vällagad film. FilmIdyll står för utbudet och vill med filmvalen bygga en välsmakande bro mellan filmen och ätandet. Det betyder att medan vi intar vår frukost visas film som inmundigas genom högljutt smaskande, utan att be om ursäkt. Film som med sitt ätande skakar om konventioner, ger vällustiga rysningar, eller en bitter eftersmak. DIY-ätarfilm och sylvasst sugande film från förr.

Däremellan kommer vi att medelst manifest och hemgjord film peppa inför höstens kommande FilmIdyll och allas vårt Högkvarter.

Mycket nöje!

10:00 – 10:20
FilmIdylls FilmFrukost slår upp dörrarna!
Förse dig med frukost, lyssna till smaskiga toner och välj den bästa platsen i salongen.

10:20 – 11:45
”Filmen om FilmIdyll” av Idyll & Maria Bäcklander
År 2007 genomfördes den första upplagan av filmfestivalen FilmIdyll. Placerad i foajén fanns den kollektiva installationen ”Confession Booth”. Bikten, den individuella syndabekännelsen med efterföljande förlåtelse, känns igen från både katolicismen och dokusåpan. Idylls variant hade kameran som det lyssnande örat, och vår gemensamma film som förlåtelsen. Där blev besökaren sin egen regissör, sin egen skådespelare. Verket, det vill säga de filmer som vi tillsammans spelade in, visades på FilmIdylls hemsida som ett virtuellt minne från festivalen. Tillsammans med sekvenser från festivalens alla moment, filmade av Anette Gunnarsson, resulterade också det hela slutligen i en film. I allas vårt verk – Filmen om FilmIdyll. Maria Bäcklander var produktionsledare för Confession Booth, och den som gjorde våra drömmar om en idyllisk film till verklighet. Hon har jobbat med filmproduktion i flera år, och ägnar för nuvarande alla fria stunder till skapandet av det feministiska produktionsbolaget Underlivet.

För mer info och för att se alla filmer som spelades in i Confession Booth, se www.filmidyll.se
För mer info om Underlivet se underlivet.wordpress.com

”Unicorn” (2007) av Elna Hagemann
Ätandets konsekvenser, eller, vad händer det mer med oss när vi äter förutom det givna? Elna Hagemann flyttar fokuset från kroppen som vi känner den och använder sig av sagornas enhörning för att gestalta hur ätandet kanske kan leda till något annat, bortom viktfixering och midjemått. Samtidigt är det något skrämmande över stämningen i rummet. Och vad kommer egentligen först, hornet eller ätandet?

Elna Hagemann är en videokonstnär från Norge, som för tillfället också medverkar i Mia Engbergs porrfilmsprojekt.

”Make my socialism creamfilled” (2007) av Vagina Jones
Under fyra dagars maraton tävlar queera DIY-porrfilmare i Cum2Cut om att skapa filmer som uttrycker sexualitet bortom och i strid med fixerade identitetsgränser. På andra plats 2007 kom denna film, skapad av aktivisten, konstnären och filmaren Leah Gold, a.k.a. Vagina Jones. Vagina Jones skapar filmer åt sin musik och musik åt sina filmer, förälskar sig ofta i det queera, feministiska, erotiska och politiska, och uttrycker sig gärna genom det smutsiga, surrealistiska och eklektiska. I Make my socialism cremefilled möter vi det perverterat farliga i en mumsigt, krämig form.

För mer info, se www.vaginajones.com

“The apple” (2008) av Emilie Jouvet
Emelie Jouvet ägnar sig åt foto- och filmkonst som utforskar gränslösa och flytande köns- och sexualitetsidentiteter i Paris subkulturella queervärld. Förutom sina korta konstfilmer har Emelie även utkommit med två längre queerfeministiska porrfilmer vid namn ”One night stand” och ”Underground”, samt startat och drivit flera queera och feministiska kollektiv och föreningar. I The Apple möter vi performancekonstnären Wendy Delorme som självaste Eva i paradiset, med just sitt äpple. Gott. Och annat.
För mer av Emelie Jouvets filmer och konst, se. www.emeliejouvet.com

“Broken open fence” (2006) av Amy von Harrington
Att sluka en annan. Vad händer med andra när vi begär dem? Är begär en form av ätande? Med begäret förtär man då delar av andra? Dessa är några av de frågor som kan sätta igång smaklökarna genom filmen Broken Open Fence. Amy von Harrington är filmare, fotograf, DJ, konstnär och aktivist, bosatt i New York. Broken Open Fence är en av Amys otaliga filmer, en visuell godispåse som köttar in sig kroppen vare sig en vill eller inte.

För mer av Amys konst och filmer se www.vonharrington.com

“Happy Horse 5” (2007) av Duro Toomato
Även denna film deltog i Cum2Cut 2007, och kammade hem första priset. Personen bakom är en deltid balkan-, deltid Amsterdam-baserad konstnär, skribent, och filmskapare som genom sina gatuperformance lyckats med bedriften att bli arresterad i de flesta av Europas huvudstäder. Happy Horse 5 ingår i en serie av Happy Horse-filmer (0, 2, 4, 5), och den innehåller för dagens tema den obligatoriska ingrediensen mat. Fast kanske inte för ätandets skull.

För fler av Duro Toomatos filmer se www.youtube.com/fakendgo
(obs uttalas fuck and go dot com)

”Dirty Hägersten” (2008) av Lina Kurttila & Helena Sandström
Förtärandet når en kollektivt kroppslig höjd när deltagarna i grupphånglet frikostigt njuter av varandra i “Dirty Hägersten”. Den närfilmade kyssfesten ger oss dels känslan av att vi nästan är en del av tungkalaset. Dels ger den oss en stund film som är svår att hitta någon annanstans. Tungkyssen lyser med sin frånvaro inom mainstreamfilmen, och när vi ser den följs den alltid av mer. Här ligger fokuset på just hånglet, det godaste, utan vare sig ett före eller efter.

Lina Kurttila och Helena Sandström är båda medlemmar i det anrika feministiska scenkonstkollektivet Viktorias Sekret.
För mer info, se www.myspace.com/viktoriassekret

”Säg: jag är din fisk” (2007) av Scenkonstkollektivet Sch!!
Säg: Jag är din fisk är en film om att ha svårt att hantera ett beslut men att samtidigt driva sig själv, om det så ska innebära ond bråd död, till att fortsätta med det man föresatt sig. Alltså att äta en fisk. Trots allt. Och kanske i slutändan äta sig till handlingskraft.
För mer info om Sch!! Se deras facebok-grupp ”Scenkonstkollektivet Sch!!”

Presentation av Högkvarteret
Ett manifest.

11:45 – 12:00
Paus

12:00 – 14.00
”Daughters of Darkness” (1971) av Harry Kümmel
Daughters of Darkness är en lesbisk vampyrklassiker. Kanske är det den film som kokade om den lesbiska vampyrfilmen från att vara en del av alla skräckfilmer, till sin egen blodiga genre. Oemotståndlig helt enkelt. Trots att det är en klassiker som får det att vattnas i munnen, och som innehåller alla obligatoriska ingredienser – ett nygift par, en äldre vacker kvinna (läs vampyr), en gammal ståtlig byggnad, folktomt och massor av dimma och regn – så är filmen också en gryta som bjuder på för genren ovanliga smaker. Alla kvinnor dör inte och alla män är inte hjältemodiga räddare av oskulder. Daughters of Darkness får en att vilja bjuda ut sin hals till en lika hungrig som skön vampyr-donna. Blod är en rätt som bäst serveras varm.

“Weinerbrod” (2006) av Amy von Harrington
Från lesbisk vampyrfilm till queer vampyrfilm? Filmat som en stumfilm överdrivs och accentueras karaktärernas tysta tal i Wienerbrod, och resultatet blir ett vilt hopkok av konventioner, ljud och genrer. Dracula-berättelsen bryts plötsligt upp av en sekvens där en person i trikådräkt dansar mitt i en stadsmiljö. Det är påtagligt hur omgivande personer som råkar ut för denna lyckliga dansare inte vet hur de ska bete sig. Vad är den korrekta reaktionen på hela, rena och tillsynes ”normala” personer som dansar runt på gatorna? Kanske ligger svaret i filmens lika självklara som förvirrande titel – Weinerbrod.

Vi vill bara påminna om ikväll, på Kägelbanan, från kl 18, och att idyllsen spelar finfina kvinnshits under de sena timmarna.
Hoppas att ni kommer och stuffar med oss!
/Idyll

MY GAD, ni tog det där med att lyfta taken och få kjolarna att resa sig (och tröjorna att ramla av!) på allvar. Sicken sablans idyll det var i lördags. Erotiken svärmade i litterära läsningar, kropparna gungade, svetten porlade. Det är svårt att återge med ord. Så bilderna får tala för sig själva. Fler komer inom kort.