Var: Restaurang Landet T-Telefonplan
När: 9 augustin 20:00

We are soldiers we have guns spelar live på Landet och består av Malin Dahlberg med vänner och löst folk. Musiken beskrivs av Malin själv som den musik hon önskade att någon spelat för henne när hon var elva, den musik hon önskat höra på toaletten, hatandes skolan och de coola kidsen. Melodiöst och alldeles underbart tycker vi. Under sommaren 2008 kommer debutalbumet ”Get up, get out,”.

Se myspace.com/wearesoldiers för att nynna med.

Var: Restaurang Landet T- Telefonplan
När: 31 juli 20:00

Den 31 juli är det dags för Howdie Ho, ett cowgirlband som spelar feministisk och queer country för den stora massan!

Två betsel-bitches from the south som kommer att förgylla din kväll.

Se myspace.com/howdiehoho för att träna in alla deras låtar och kanske några fina linedance-steg.

Var: Restaurang Landet T-Telefonplan
När: 3 juli 20:00

Moofish Catfish spelar desperat pop med en melodiös uppfinningsrikedom som ofta urartar i en hänsynslös disortion rakt ut från hjärtat och in i ett annat.

Se myspace.com/moofishcatfish för att lyssna in dig tills den tredje.

Tack vare Landet och deras favvoklubbar, en fantastisk idé och livemusik finns det nu nya sätt att idylla sig på i sommar!

Vid tre tillfällen kommer du kunna cruza över till Restaurang Landet, inhandla diverse drycker och lyssna på livemusik á la Idylls favoriter!
Detta betyder billig entré och att allt överskott går till bandet som spelar. Mycket roligt tycker vi att få boka massa bra, oetablerade och oberoende band med queera och feministiska influenser till Landet och få chansen att ge er mer Idyll, även på sommaren. Dock, så är detta inte det enda vi kommer att syssla med i sommar, håll ögon och öron öppna om si sådär en månad, notch, notch…

Nog om oss, först ut:



Den 3 juli är det Moofish Catfish som spelar desperat pop med en melodiös uppfinningsrikedom som ofta urartar i en hänsynslös disortion rakt ut från hjärtat och in i ett annat.
Se myspace.com/moofishcatfish för att lyssna in dig tills den tredje.



Den 31 juli är det dags för Howdie Ho, ett cowgirlband som spelar feministisk och queer country för den stora massan! Två betsel-bitches from the south som kommer att förgylla din kväll.
Se myspace.com/howdiehoho för att träna in alla deras låtar och kanske några fina linedance-steg.



Avslutar den 9 augusti gör We are soldiers we have guns som består av Malin Dahlberg med vänner och löst folk. Musiken beskrivs av Malin själv som den musik hon önskade att någon spelat för henne när hon var elva, den musik hon önskat höra på toaletten, hatandes skolan och de coola kidsen. Melodiöst och alldeles underbart tycker vi. Under sommaren 2008 kommer debutalbumet ”Get up, get out,”.
Se myspace.com/wearesoldiers för att nynna med.

Vi ses på Landet!

“Det finns två länder i Europa vars huvudstad inte har en förbifart. Albanien är det ena.”

- Kampanjen “Utan bilen stannar Sverige“:
Branschorganisationen Bil Sweden & Motobranschens Riksförbund

---

Text av: Hanna Wildow

---

Kära Bertil Moldén, VD för Bil Sweden, & Charlie Magnusson, Motorbranschens Riksförbund,

Jag har en stilla undran, som jag hoppas att ni kan bringa svar på. Det är en liten fråga, gällande den reklamkampanj som ni ligger bakom, som - så att säga - “pryder” vårt gemensamma, offentliga rum för tillfället:
Hur tänkte ni?

Jag måste erkänna att ni fångade mig. Ni fick mig att sätta salivet jag arbetat upp under min flåsande cykeltur i halsen, min fot att missa pedalen och mina ögon att spärras vidöppet upp. Jag var tvungen att stanna. Det kan inte vara sant, tänkte jag, det var något med orden som lurat mig, jag måste ha läst fel.
Men nej, nej. Kära Bertil Moldén & Charlie Magnusson, ni hade verkligen skrivit så som mitt första ögonkast inbillat mig.

Så återigen: Hur tänkte ni egentligen?
Att lite “skön” vardagsrasism är något som det offentliga rummet sett för lite utav?
Att det vore spexigt med lite hån mot sydosteuropéer, “dom dära” som ni så pedagogiskt förklarar att ni anser vara långt borta, långt efter(blivna) och helt enkelt bara något helt annat än er moderna, nytänkande och hiskeligt utvecklade svenskar?
Att era vita, välbärgade händer ägde rätten att med några miljoner i uppbackning marknadsföra ett vägbygge på bekostnad av dem vars händer inte skiner lika vita och välbärgade som era?

Att ni och jag ser på världen olika behövs det knappast ett så kallat manligt geni för att förstå. Nej, kära Bertil Moldén & Charlie Magnusson, det var fastslaget redan innan er miljonsatsning på uppvärderande av den vita svenskheten. Så jag kommer inte berätta för er hur jag betraktar allt det ni står för, den bransch ni arbetar i, eller de miljöförstörande mördarmaskiner ni ägnar miljontals kronor åt att älska och marknadsföra. Den diskussionen kan vi lämna därhän. Jag vill helt enkelt bara veta hur ni tänkte, då när ni bestämde er för att ta er rätten att besudla vårt gemensamma, offentliga rum med er snusförnuftiga, groteskt osmakliga rasism?

Jag, Blogg Idyll och våra 300 läsare väntar med spänning på ert svar. I väntans tider passar vi på att undersöka möjligheterna att polisanmäla er.

Vänliga hälsningar
Hanna Wildow

Aktivistmöte med Den Nya Alliansen
Söndag 8 juni, kl. 15 - 18 ca
RFSL-Huset, Sveavägen59, 1 trappa, Stockholm

Söndag 8 juni klockan 15:00 hålls ett möte igen, först förmöte där vi förbereder det större mötet som börjar klockan 16:00. Under förmötet kan man brainstorma och komma med förslag till det som senare kommer att diskuteras. Vi kommer även att ta upp lite av det som inte hanns med på förra mötet.

Välkomna!

Klubb Slick - säsongsavslutning
Lördag 7 juni, kl. 21 - 02
Kägelbanan, Stockholm
20 år
80 kr

Lördag 7 juni är det dags för säsongsavslutning på Slick, men innan vi stänger portarna för sommaren så planerar vi att lämna Kägelbanan i ett moln av hallaballo.

Vi har till slut lyckats locka tillbaka stans bästa TILDE som ytterst varsamt brukar kunna smiska in tysk allsångs-techno, stenhårda italienska popschabrak och slirig industriell dunka dunka dunka på hänförda dansgolv.
Sen gör även legenden TOMAS HEMSTAD ett inhopp för att säkerställa succé. Vi förväntar oss frodiga no wave-samplingar och svampad okynnesdisco uppmixade med godtyckliga popvidunder och gyllene populärpunk från San Franciscos lite dunklare kvarter.

Och eftersom det är sista Slick så vill vi bjuda på det bästa av det bästa banden, MONTYS LOCO!
” Stockholmsduons fjärde album låter som om någon lindar in ett par stilettklackar i sockervadd och siktar mot skrevet.” /DN

Release av tidskriften Lambda Nordica, temanummer Drag.
Fredag 13 juni, kl. 16 - 20
Lambda Nordicas lokaler, Åsögatan 174, Stockholm

“Vi träffades på Ebbas skafferi någon gång under våren 2007 och skisserade hur vi skulle vilja att ett nummer av tidskriften lambda nordica med temat drag skulle kunna se ut. Vi hade massor av idéer om vad vi ville att det skulle innehålla och hur det skulle se ut. En del idéer försvann under arbetets gång, men de flesta av dem blev verklighet.

Att vara redaktörer för detta speciella nummer känns mycket ärofyllt. Det markerar premiären för forskningsfältet “dragstudier” som tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet i Sverige.

Dessutom händer mycket mer just nu: Tidskriften har fått en ny layout, ny logotyp, nya lokaler och en ny webbplats. Dessutom markerar detta nummer starten för lambda nordica som forum inte bara för homosexualitetsforskning – från och med nu är tidskriften till för att dryfta, sprida och diskutera homo-, lesbisk-, bi- och transforskning.”

- Kalle Westerling & Anna Olovsdotter-Lööv

Text av: Elin Sandström Lundh

---

---

Runt omkring mig sitter och står en skrikande och tjoande skara människor i alla åldrar, färger och former, det är drag king-kväll på The White Horse Inn.

Vi befinner oss i Oakland, som ligger över bukten från San Francisco, och är betydligt lugnare, har en mer mixad befolkning samt är betydligt billigare än San Francisco som numer är dyrare att leva i än New York. Eller som borgmästare Gavin Newsome så bra formulerade det: ”If you can’t afford living in San Francisco, you should leave.” Newsome har följt upp detta citat med en rad aktioner mot hemlösa i staden, bland annat en minskning med ca 80 procent av det bidrag som finns för hemlöa i SF.

Tillbaka i Oakland; The White Horse Inn är en lebbägd bar med events varje kväll och där kvällens drag king-show är ett återkommande inslag.
Det är dock inte vilket dragshow om helst ikväll. Kvällens inkomster doneras oavkortat till en av presentatörernas partner som genomgått en rad operationer som nu på något sätt måste betalas för. Härliga Amerika, landet där en sjukförsäkring alltid bara är “a dragking fundraiser away!”
Det positiva med denna afton är att stället är fyllt till bredden med queers och endollarsedlar flyger genom luften innan showen ens har börjat.



Jag har satt min längst fram, på golvet framför scenen och känner mig nöjd som få över att ha tagit mig hit. Det hade nog inte ens skett utan mina vänner Theo och Max som är de som tipsat om eventet. The Bay Area, som både Oakland och San Francisco är en del av, är fyllt av queera fester och arrangemang, men hittills har jag inte hittat några drag kings. San Francisco är väl antagligen den mest håmåpositiva staden i landet, men håmå står till stor del för vit medelklassbög här. Mainstreamrörelsen, vilket betyder mest gay & lesbian, är stark här, men det är inte att säga att de revolterande queersen inte går att finna här, tvärtom. De är bara inte lika många eller lika rika, men de finns och de är fabulösa. Nu ska jag dock inte dröja mig kvar vid queerrörelsen i stort, nu är det kungar i drag som gäller.



Det som gjorde denna kväll till en av de mest lyckade jag varit med om var dess förmåga att i nästan varje nummer överraska och förvåna. Repertoaren var fylld till bredden av den sexiga polisen Delicio Del Toro strippandes till Tom Jones, en magdansös i spets och kedjor dansandes magdans i elektronisk tappning, Princeliknande åttiotalskungar med rockringar och pompoms hoppades omkring till ”It’s raining men” samt Alota Bootie som till grym hiphop skakade allt som skakas kan. Allt detta presenterades av en ashet Johnny Cash. Det var drag i dess bredaste definition och det verkade som att alla queers som på något sätt önskade bryta normer, iscensätta kön eller framföra en sång i klassisk cowbow-manér á la texas-drag fanns med på scenen och gjorde kvällen till magi.

Tack till Max för bilderna.

I den kommersiella karusell som det masskulturella utbudet präglas av är det lätt att drabbas av intensiv torka. Då är stora, djupa vattenhål som festivalen QueerQult något att vara mer än tacksam för. Under två dygn befolkar föreningen QueerDykes, deras samarbetskompisar samt alla inbjudna gäster Tantogården vid Zinkensdamm i Stockholm. Bakom de där folkligt röda planken blir vardagens hetero-mans-spektakel som förbytt. Scener, dansgolv, föreläsningspodier och filmdukar intas av en bred skara aktivister, artister och konstnärer som har siktet inställt på att konstruera än helt annan verklighet än den utanför planken.

Idyll vill självfallet vara med. Lördagen den 14 juni kl. 14.30 - 15.15 tar vi plats med ett seminarium om ett queert utopia som en politisk strategi, på scenen “Storstugan”. Det blir visning av vår film, som handlar om vår filmfestival, och ett samtal om hur vårt queera utopia är en hård knytnäve i heterosexismens mage. Och så passar vi såklart på att sälja lite tjusiga idyll-tischor, så ta med kontanter!

För mer information om QueerQult och alla de akter som deltar, se www.queerdykes.com

Öppettider QueerQult:

Fredag 13 juni - kl 15-01.
Lördag 14 juni - kl 12-02.

Entrépriser:

Hela festivalen - 170 kr.
Fredag - 80 kr.
Lördag - 120 kr.
Enbart lördagens fest - 60 kr.

Adress till Tanotgården:
Ringvägen 24, drygt 5 minuter att gå från T-bana Zinkensdamm.