Av:
Ebba Hemberg

Jag var 19 år, för tillfället fast i midwest-USA och precis hjärtekrossad efter ett uppbrott med mitt livs första kärlek efter lite mer än 3 år tillsammans. Vad det var att vara ”ensam” nådde nya höjder när mitt alldeles färska ex låg med en ny person i rummet bredvid, och vi alla spelade i samma basketlag – en crashcourse i queerhet helt enkelt. I detta nya tillstånd förankrades min andra kärlek ytterligare – den till Internet. Det var i universitets datorsalar som jag först i det fördolda och sen alltmer öppet hittade Xenaverse.

Jag hade sett TV-serien Xena – Warrior Princess på tv, och snabbt beslutat att det var skit. Men till min förvåning levde tv-serien ett annat liv på nätet. Där fanns ett Xenaverse; en hel värld full av berättelser baserade på serien men med nya tolkningar och betydelser. En värld att försjunka i och förtjusas av som lindring för min hjärtesorg. Jag hade hittat fanfiction.

Fanfiction fick sin start genom att fans till TV-serien Star Trek började distribuera pamfletter till varandra där de utvecklade delar av serien och kom med nya tolkningar. Ofta handlade det om nya relationer, om par som inte uttalat funnits i serien, och inte sällan var det samkönade relationer som fick växa fram. Med Internet kom fanfiction att explodera och i princip varje serie, riktiga långkörare eller sådana som bara sändes i ett par avsnitt, har numera någon form av fanfiction som utmanar och förskjuter narrativens gränser.

Förutom att fanfiction är en källa till aldrig sinande njutning är det också ett fenomen som belyser den komplexa relationen mellan avsändare och mottagare, och som utmanar uppfattningen att avsändaren skickar ut ett budskap som mottagarna uppfattar precis så som avsändaren avsett. När åskådarna till TV-serierna tar saken i egna händer - och utvecklar något nytt, komplext och annat - görs det utifrån deras tolkningar, uppfattningar samt utifrån de av dem bestämda betydelserna av det de sett. Resultatet blir ett ömsesidigt tagande och givande av betydelser och tolkningar, mellan å ena sidan avsändaren och å andra sidan mottagaren - likväl som mellan olika publiker, grupper och identiteter.

Kanske extra tydligt blir detta förhandlande genom att grunden för fanfiction många gånger är vad som brukar kallas subtext. Med subtext menas att mottagarna ser ett underliggande budskap eller en dold historia, som måste hållas gömd från de ”vanliga” tittarna. Ofta innebär det att vissa relationer, identiteter, kläder, ordval och andra uttrycksmedel läses som queer. Dessa queera läsningar av olika mainstream-produktioner har en lång historia inom subkulturer, där olika grupperingar varit svältfödda på kulturutbud direkt ”riktat” till dem. Med ett sådant enkelriktat kulturutbud till förfogande har queera läsningar, både oavsedda samt medvetna vinkningar, blivit till en metod för att skapa ett utbud som är relevant för dessa subgrupper. Fanfiction är en del av denna queer-kulturella historia där mainstreamtexter tas i anspråk av subkulturella grupperingar, som genom queera läsningar omtolkar, omdefinierar och utvecklar berättelser samt karaktärer som ursprunglingen varit avsedda för en mainstreampublik.

I serien Xena – Warrior Princess kom subtexten att primärt handla om relationen mellan karaktären Xena och hennes sidekick Gabrielle, som i fanfictionens värld omdelbart var en sexuell kärleksrelation. Denna queera läsning växte framförallt fram genom hängivna och ofta lesbiskt identifierade tittare. Men det vore samtidigt för enkelt att se subtext som en direkt följd av ”lesbiska” tittares omläsning av texten i en kulturell öken. En sådan förenklad ”tager vad man haver”-förståelse skulle varken ta hänsyn till queera identifieringars flytande karaktär, eller till hur Xenas producenter också medvetet använde en queer kitsch- och camp-estetik. Istället var det i samspelet mellan denna redan etablerade queer-estetik samt en av producenterna ej avsedd queer läsning av nyckel-relationen mellan Xena och Gabrielle som Xenaverse växte fram.
Xenaverse kom att i sin tur påverka skaparna av Xena, som påbörjade ett subtilt flörtande med queera publiker genom att spela på subtexten, utan att låta den bli alltför uppenbar och därmed störande för tv-bolaget i USA. Utvecklingen av berättelser och karaktärer i serien Xena påverkades alltså konkret och direkt av fansen, än mer påtagligt än när exempelvis karaktären Bobby Ewing by popular demand återinskrevs i TV-serien Dallas ett år efter att samma karaktär dött i serien.

Mot slutet av serien Xena menade också både skådespelarna samt männen bakom serien att de två karaktärerna Xena och Gabrielle ”verkligen” var tillsammans. I en form av symbios mellan skapare och publik hade serien alltså utvecklats till att handla om en kärleksrelation mellan de två kvinnokodade huvudkaraktärerna, något som inte varit avsikten vid seriens tillblivelse. Fanfiction och serien Xena är på så vis ett exempel på en lång populärkulturell queer-historia, där samspelet mellan avsändare och publik lett till att det som förpassats till garderoben likväl som ”öppna” hemligheter och queera vinkningar samt koder gått under maktgubbarnas radar och rakt in i de queera publikerna.

Fanfiction är med andra ord del av en queer historia som lever vidare i alla tänkbara former och forum; en ljuv men bråkig pralin för alla som vågar se förbi det givna i denna konformativitetens tidsålder.

Go boldly into fanfiction!