Umeå alltså! Klubb Subjekt!

Man tumlar ut i mörka natten, snön knastrar sådär äckligt under fötterna och händerna håller på att ramla av i kylan. Jag är på väg till Subjekt och förväntar mig en sunkig källarlokal med inredning från –92 och Carola i högtalarna, så som det brukar se ut på en hel del gay- och queerklubbar i Stockholm. Lite sur över att jag lämnade hotellrummet och Shallow Hal som gick på teve, ni vet den där filmen där en ytlig Jack Black får en förtrollning på sig och börjar se inre skönhet istället för yttre och börjar ragga på uglies.

MEN! Så kommer man till Norrlands fucking operan. Det är skyhögt i tak. Det är enorma fönster ut mot torget och natten. Det är phett flådigt. Och som oprioriterad och icke-köpstark går man ju upp i brygga för alla lokaler som inte är fallfärdiga och luktar råtta.

På dansgolvet har vi de vanliga; det är flator i polisuniform och schlagerbögar i glittriga linnen, massa indiekids men faktiskt också en hel del annat random folk som jag, med risk för att låta som Shallow Hal, inte trodde att jag skulle hitta på en queerklubb. Subjekt verkar ha lyckats få till en fin blandning som vi på Idyll kanske inte riktigt ännu kan stoltsera med. Och alla dansar livet ur sig.

Då kan man ha överseende med att ölen kostar ovärda 48 spänn och att de crazy 80-talshits som spelas kanske är lite för uttjatade för att vara crazy. Folk verkar ha sjukt kul ändå.